fredag 13 november 2009

Komablogg

Okej då, jag bloggar nu. ;-)

Jag tänker på att sova, sova säng säng lakan kudde täcke. Och så är det det här med att vakna. Jag ställer klockan på vardagarna på 6.35 och så snoosar jag flera gånger. Mellan varje snoosning "planerar" jag, nästa snoosning, hur det kommer att bli när jag går upp, och så får jag börja om planeringen eftersom att jag somnade. Men jag kommer upp och jag kommer i tid. Peppar peppar kanske jag ska skriva nu.

Och jag har funderat på hur det var att bli väckt som barn. Och hur jag väcker mina barn. Jag vet inte vad de egentligen tycker - jag ska fråga dem vid tillfälle - men jag går in och väcker dem och DRAR UPP TÄCKET så långt det går och packar in dem i sängarna. För frågan är om det finns något värre än att någon drar täcket av en och ropar klämkäckt att det ju är en ny strålande dag medan rullgardinerna far upp med en smäll och det blir ruskigt ljust alldeles för fort. Och även med min metod kommer också de upp ur sängarna när de fått dra sig en stund. Ibland lockar jag med varm kakao och socker och mjölk, då går det lite fortare!

God morgon!

Inga kommentarer: