Vår hund Jensen blev nästan 16 år

Imorse drog Jensen tre djupa suckar efter att hans hjärta slutat slå. Före överdosen av narkos hade han fått en avslappningsspruta som gjorde att han kunde andas lugnt och få vila den sista stunden i livet. Vi klappade och klappade och kramade och sen somnade han och han slutade vara orolig och skaka.

Tillsammans fick vi en stund som blev värdig och fin. Därefter åkte vi till havet eftersom havet var något Jensen tyckte mycket om. 

Jag känner många olika saker. Ledsnad över att han är borta, tacksamhet över allt vi varit med om, lycka när han fick andas normalt och somna i sällskap av flocken, och saknad. Det är tomt och tyst och jag kommer att sakna den fina Jensen som gett oss mycket och som vi haft roligt tillsammans med. En tredjedel av mitt liv. Barnens hela liv.

Tack till Jensen och till alla som brytt er om Jensen. Och oss nu när vi haft en tung vecka.

Kram 

Sofie