torsdag 22 december 2011

Tå-bakelse, nån?

Tredje och avslutande kommentaren om mitt somatiska status: tånagel av - check. Sanna mina ord är det nog nu med nytt och fräscht denna vecka. Och vuxenpoäng. För dit får veckans upplevelser nog räknas. Nu har jag fått nog av medelålder, nu struntar jag i det. Just go girl!

Jag undrar också om det är vuxenpoäng på napoleonbakelser, eller t o m tantpoäng? Mer viktigt ändå: hur äter man napoleonbakelser snyggt? Med bara sked. Har nån nånsin sett det? Inte bara hört om det.

Napoleonbakelse kallas i Nederländerna för t(omp)oe(s) och därifrån kan ett nytt svenskt namn på bakelsen myntas - tåbakelse. Sådärja, då var det klart.

God lillejuleafton imorgon!
Sofie

onsdag 21 december 2011

Knaperi, knaperi, knapra

Vem är det som knaprar i mitt hus?

Tittut, här är jag. Medicinen som ska göra mig pigg igen vilar i min mage, den första pillan. Kanske blir det jul i år i alla fall? Bara jag slipper knapra på nageln jag ska dra imorgon.

Så har alltså medelåldern slagit till. Å andra sidan kanske det är så att så fort det somatiska medelålderskrämpandet lagt sig så kommer jag att känna mig som mina 32,5 år igen? Japp, det tror jag benhårt på!

Jag hoppas att du får en riktigt fin lillelördag, några dagar före julafton, kanske med glöggdoft och bakning, möjligen lite kokning och inläggning. Själv ska jag slå in några paket. Ikväll.

Vem vet: kanske ställer jag in julen nästa år? Nu har jag firat så många gånger (32!) att jag vet hur det går till. Kanhända kunde jag göra något gott nästa jul? Jobba? Det blir något att fundera på under kommande julhelg.

Stor kram
Sofie

måndag 19 december 2011

Fåfängans marknad

När jag satte den här rubriken tänkte jag på en diskussion som hade föregått när jag inte hade varit närvarande om hur gammal var jag nu egentligen, så förbryllande att jag kan verka vara allt mellan 25 och 40. *Tackar och bockar* :-)

Idag känner jag mig mer åldrande. Med minus en tand i munnen blir det lätt lite tandlösa gummors föreningskänsla. Sen kan det nog visst det vara så att jag kommer att klättra uppåt på skalan över Hur min kropp har det (se tidigare inlägg om dansk skala för välbefinnande) och kanske faktiskt bli av med huvudvärk, ansiktsvärk och tandvärk. Ja, nu får det räcka med ojande och somatiserande.

Som berg-och-dalbana. Ena dagen si och andra dagen så. Men - nu stiger valutan och dessutom går vi mot ljusare tider så strax!

Jag tror på en god och fräsch jul. Och ett nytt år står strax för dörren: jag undrar om inte 2012 kan bli rätt så schysst?!

Stor kram
Sofie