Sonen fick en ny cykel i födelsedagspresent och den är redigt cool. Den står fortfarande i hallen och jag sa att han får väl träna först innan vi kan cykla till skolan. Fadern svarade då att han är väl inte dum, det fattar han på en gång hur han ska göra med växlarna. Hönsig kände jag mig.
Men nu är hönan trött. Jag var på en intressant föreläsning om kriser och katastrofer, elände, elände, elände. Men i katastrofer är det oftast inte kaos och rörigt och hög volym utan snarast vänlighet och omtänksamhet. Det kändes trösterikt. Ja, de flesta av oss vill väl.
Godnatt och go fredag på dig!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar