Hur ser du på en psykolog? Vad beror det på? Vad förväntar du dig? En kvinna i lång kjol eller en man med skägg som hummar och "förstår" (är det en nidbild)? En högst kompetent, välutbildad, vetenskapligt skolad yrkesperson med bredd och djup?
Jag tror att andras syn på psykologen starkt hänger samman med psykologens egen syn på sig själv och på kollegorna, kårens syn på den enskilda psykologen och på kåren och kollektivet som sådant. Självkänslan är det nog inget fel på men hur är det med självförtroendet?
Lön är ett observandum för självsynen och andras syn. Varför ska en arbetsgivare sätta en "hög" lön om synen på psykologer är att jamen om man vill göra gott för andra så ska man inte begära lön, knappt någon alls. Om "ingen" vet vad en psykolog kan och är varför ska man då betala? Finns det som inte syns? Kan något som inte syns ens behövas?
Ja, behövs psykologer? Överlever mänskligheten ändå? Blir världen något bättre om det finns psykologer? Gör psykologer någon skillnad? Och rent hårdfaktamässigt: lönar det sig att ha psykologer?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar