Svenskt Näringslivs rapport har skakat om. Och det kan låta lite illa, att ja en sådan rapport bevisar att humaniora behövs och att jahadå, rapportförfattarna borde verkligen läsa humaniora. Men att säga så kanske är lika okunnigt? Vad står det egentligen i rapporten?
Så har det kommit ett ställningskrig: vem har mest rätt och är det nån som är kränkt och hur kunde man tänka så dumt och raljerande krönikor (här är en till exempel) och debatt och facebook-grupper.
Jag har inte läst rapporten. Jag har god lust att göra det. För jag vill veta vad som sägs.
Så här tänker jag: vi har ett högskole- och universitetsutbildningssystem. Vi har ett finansieringssystem. Dessa hänger ihop. Jag antar att de utbildningar och kurser som erbjuds är vetenskapliga, bygger på forskning, erbjuder analytisk utbildning.
Om någon väljer att läsa fristående kurser i de sex år som vårt finansieringssystem erbjuder, är ett val. Kanske är det ovanligt att läsa sex år Harry Potter eller svampkunskap (varför just nu dessa kurser ska vara nidbilderna? Läsa bör man annars dör man och svamp kan vara både dödligt giftig och rysligt god) men å andra sidan är det väl en unik utbildning som kanske ger precis just det jobb som den sökande respektive företaget vill ha/behöver.
Om någon väljer att läsa en yrkesutbildning i sex år, ett annat val. Och att bredda sin utbildning är något som sker inom de flesta sammanhållna utbildningarna: samhällsperspektiv, miljö, teknik, samhälle, innovation, tvärkunskaper osv.
Sedan styr marknaden och antingen får man jobb eller inte. Och får man inte jobb för precis det man läst får man väl söka ett annat jobb.
Är Svenskt Näringsliv för eller mot marknadsekonomi? Men det är nog en vidare fråga.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar