Hur kunde jag göra linssoppa till middag idag? Hur kunde jag?

Jag som avskydde mammas gazpachoperiod och fick kväljningar när det glatt skulle ätas oändliga versioner av grönsakssoppor - som också var så nyttiga, jadå. Och jag har verkligen dragit mig dessa soppor till minnes många gånger.

Men det var inte kall soppa ikväll, tröstar jag mig med.

Dessutom var den god (tyckte jag ja, och lätt för mig som vuxen att tycka) och den ena sonen tog till och med om. Dessutom tror jag det handlar om marknadsföring. Jag sa på vägen hem att ikväll skulle de få något riktigt gott till middag, curry som de gillar och jag nämnde inte ordet lins. För det slår inte fel, säger man att ja, det här är ju inget du gillar så gillar de inte det som serveras.

Och så här håller vi ju på. Vuxna också för den delen. Säger man att ta inte mer glass så triggar hjärnan på glass och ja, det vore ju riktigt gott med mer glass och glass är ju gott och glass är så gott och jag tar mer!!! Hade jag sagt ta ett äpple hade hjärnan tänkt äpple.

Nu ska jag inte äta ett äpple.