Jag håller på att läsa något av det nyktraste jag läst: Att växa som vuxen av Anders Engquist. Inimellan kanske det är lite många ord men det är så befriande rakt på och med många underfundigheter så jag måste bara säga - ska du läsa bara en bok i år är det denna.
En underbar mening är: Det är utomordentligt obehagligt att utvecklas. (sidan 78)
Och hans exempel om att glömska är ett maktmedel i en ojämn kamp på sidan 185 är värd högläsning och tyst läsning och framförallt eftertanke. Rätt in i kaklet!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar