Sydis skapar rabalder. För det handlar om sex. Det där som kittlar, inte ska pratas om, så mycket i alla fall, som många av oss ägnar oss åt, och som uppenbarligen väcker både primitiva och något subtilare känslor i oss.
På ett rationellt plan får människor ägna sig åt vad de vill. Och det verkar ju bra att alla är öppna och fördomsfria och genompratade, de som intervjuas i artikeln.
Men, ord som armlängs avstånd, svartsjuka, stoppord och nej finns med insmugna. Alltså befinner vi oss också på en känslomässig nivå.
Och hur blir det när vi blandar dessa nivåer? Vad händer i oss då?
Som jag ser det representerar utlevelse något, betyder något och jag tror att det handlar om att separera sin sexualitet och lägga ut delar av den på entreprenad. Måhända ett val men ändå just ett separerande och klyvande av olika behov i personen.
Fantasier är bra och ingen kan säga att man inte får fantisera om just det man fantiserar. Men att leva ut sin fantasi? Är det alltid vad man vill? Och vad gör det med personen?
Sexualiteten som är en djupt liggande del av personen, som representerar så mycket mer än det som sker just för stunden, handlar om uppväxt, föräldrar, kropp, själ, partner, självrespekt, självtillit, självkänsla, inte "bara" kropp och lust och kåthet.
Jag funderar på vad det här inlägget betyder, att jag faktiskt tar mig tid att skriva det. Jag har noga funderat igenom om jag skulle kunna tänka mig en swingerklubb och det kan jag inte. Jag fördömer inte, värderar inte - men konstaterar att jag inte är intresserad. Varför jag nu var tvungen att fundera igenom detta! ;-)
Jag tror på vild trohet i en tvåsamhet. Möjligen seriell monogami men just monogami. Det är mitt val!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar