Skilda på låtsas?

För rätt länge sedan läste jag om en kvinna som utarbetat ett samarbete med sin man om hur de skulle fördela arbetet och ansvaret för barn och hem, ett varannanveckassystem mm. Jag skrev till henne då att jag tyckte att det lät bra och att mitt liv fungerar ungefär som hon beskriver. Tyvärr hann det bli en skilsmässa på riktigt för min del innan det goda samarbetet tog vid. Sen kan man inte veta hur andra alternativ hade tett sig, ibland kan många vägar leda till liknande resultat. Jag skrev också till henne att man skulle kunna lägga ett genusperspektiv på att se över hemarbete och ansvar eftersom det statisktiskt är visat att kvinnor arbetar mer än män. Tragiskt är det också att man måste hitta på modeller för att samarbeta, vi har nog inte kommit så långt i vår syn på vem som ska göra vad. Eller så är det inte tragiskt utan bara inte så förutseende: innan man flyttar ihop diskuterar man igenom alla praktiska frågor och gör en grovplanering för samarbetet! Då kan man hitta tid och lust att odla kärleken, vilket i sig är ett kämpearbete. Alltså, "tips från coachen", se över din situation innan det är för sent. Så länge man fortfarande vill har man åtminstone en teoretisk möjlighet!