Jag såg ett boktips, flera läsare rekommenderade den. På bokhandeln låg den topp-2 (hur nu den listan är beräknad?) och det kan ju betyda både det ena och det andra. Av baksidestexten att döma verkade den vara någon slags kioskroman: En kärlekshistoria. Att de kommer att förändra varandras liv.
Början var lite tradig och språket lite haltande. Möjligen ett översättningsproblem. Boken har flera av litteraturvetenskapens teman, t ex: fattig ung kvinna möter äldre rik man, äldre belevad man lär ung obildad kvinna en del om livets finkultur, äldre man är sur och grinig och ung pigg och pratglad kvinna bryter genom isen, kärlek uppstår trots oddsen. Mer får du läsa själv.
Efter halva boken grät jag ögonlockssvällande floder. Jag mindes först inte när jag senast grät så mycket. (Sen kom jag på att jag grät så för ett år sedan när jag stod inför ett val som inte var ett val eftersom det bara fanns en möjlig lösning. Även om icke-möjligheten var attraktiv, så attraktiv. Men som sagt, det fanns bara en utgång. De "valen" är svåra och kanske är det av sådana mognad kan börja växa fram. Det insåg jag till slut då. Och nu igen.)
Jag tycker att jag med gott samvete kan rekommendera Livet efter dig av Jojo Moyes. Det finns flera olika svåra och viktiga frågor i den. Inte minst är skam och döden närvarande genom hela boken.
Om inte annat är det gött att gråta riktigt rejält och rensa upp i kanalerna nån gång då och då.
God läsning och god helg!
Sofie
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar