Idag var det dags för den två gånger årliga utdelningen av inbjudningskort till barnkalas. Det började som en paniklösning för några år sedan men nu känns det skönt att säga att vi delar väl ut korten som vanligt?! Att fara runt i Lund med adresslista, karta och kort i en hög sorterade i körordning är skönt! Det är kul att ha ett litet projekt, köra konstiga vägar (ja, kanske inte helt lagliga men så är det himla svårt att köra i Lund), se gator som man bara hört namnet på; där behövdes portkod och ofta bli insläppt av en vänlig själ, där var brevlådan där ja. Jag längtar redan till april och äldste sonens födelsedagskalas.
Jag har funderingar på att starta en relationsakut. För trots att människorna funnits så länge består de mellanmänskliga förehavandena. Att vi inte lärt oss? Men det är som att så fort det handlar om känslor blir det knöligt när man är inblandad. Utifrån sett kan mycket se lätt ut. Men det kanske bara ska vara svårt? Att det är när det är rörigt som vi förs framåt? Med lite hjälp på traven kan det kaotiska bli hanterligt. Välkommen!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar