Häromdagen läste jag om en person som var tvungen att avliva sin häst. Alternativen hade varit att ta hästen till veterinären men att det skulle vara stressigt för hästen, eller att ta hem nödslaktaren vilket verkade väldigt blodigt och våldsamt som det var beskrivet. (Jag kan tyvärr inte hitta en länk.) Varför var egentligen det ena bättre än det andra? Och om man nu kunde ha, om jag förstod det hela rätt, gett hästen en spruta på djursjukhuset, kunde man inte då ha gett en spruta hemmavid? Eller skulle veterinären inte vilja ta med sig djuret därifrån då? Men att nödslaktaren kunde göra det? Skulle han ta med hästen för att sälja köttet sen? Och om man hade gett en spruta så kunde köttet inte ätas? Jag ska fråga min kompis hästägaren vid nästa tillfälle hur det förhåller sig. Skjuten häst kanske känns bra och smakar gott? (Frågan får ställas lite smidigare till just hästägaren, så klart.)
En kompis sa i höstas efter en långhelg här att man borde göra konserver av barnen, ja, inte på riktigt förstås! för att kunna ta fram vid behov när man behöver bli glad eller få öronen sönderpratade eller få en massa roliga kommentarer sig till livs. Att kunna tanka ner lite av deras energi och ta fram om de är långt borta eller om de sover. Kanske bara för att snusa lite på dem för att de är så gulliga?! Sen finns det förstås stunder när man skulle låta konservburken stå, när man fått live-behandling och känner sig nöjd. För den dagen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar