Att avstå

Jag har sett filmen Nunnan om flickan som blev nunna och hennes familj. På ett ställe säger filmaren att flickans beslut kanske övergår vad hon kan förstå. Jag förstår inte heller. Men jag ser glädjen. Det är vackert. Kanske ser jag det och tycker jag så för att jag är obotlig romantiker.

Mamman säger att man måste avstå annars klarar ingen relation av att överleva. I klostret blir det enkelt? Man exponeras inte för frestelse. Den som avstår ute i samhället avstår verkligen. Guds (?) prövning sätts på stort prov.

Förtroende bygger på tillit som bygger på avstående?

Böcker

Har avslutat Flyga drake. Hade precis läst Tusen strålande solar. Jag mådde fysiskt illa. Men de var bra! Tänk att slumpen fött mig i Sverige. Även om det är klyschigt att säga att många av våra problem här är i-landsproblem så får det uttrycket ny innebörd och blir läskigt sant. Khaled Hosseini, hur uttalar man hans namn?, är författaren. Jag rekommenderar dem men jag tror att man ska läsa dem när man är på gott humör. För att orka.

Annars ligger det samtalslitteratur, Gavalda, Narnia, Kajsa Ingemarsson och lite till vid sängen. Så hör du mig berätta fel om en bok beror det på att jag läst flera parallellt!

Sol!

Idag har vi sol här i Lund. Vilket gör att jag ser hur oputsade fönster jag har. Men det gör inget för jag blir så glad av solen! Solen disar in i mitt vardagsrum och jag längtar efter att få ta en promenad och andas klara, ljusa luften.

En riktigt trevlig helg önskar jag dig!
Sofie

Skönhet luktar

Doftar, menar jag förstås. Läser i tidningen att liljekonvaljen vunnit tävlingen om vackraste blomma. http://sydsvenskan.se/kropp/article291958.ece

Jag tycker att liljekonvaljen är en mycket vacker blomma. Men även den minsta doft av konvalj ska till för att göra upplevelsen total. Och jag tror att man kan känna doften i näsan när man tittar på en bild av en liljekonvalj. Just den blomman och den doften känner jag är svåra att separera från varandra. En ros kan också dofta alldeles förtjusande men även en doftlös dito kan vara rasande vacker. Jag tror att liljekonvaljen vann på sin doft. Som är vacker.

Har du förresten läst Parfymen?

Hur länge kommer jag att förlänga mitt liv genom att leva extra nyttigt nu i januari? Jag måste kolla om jag kan räkna på det.

Barnen fick förresten träningsvärk av att spela tv-spel. Och då sägs att man blir en soffpotatis av att spela tv-spel. De fick ett Wii (tror jag det heter) i julklapp av deras fader och jag har sett hur de ser ut när de står framför tv-skärmen och boxas. De flåsar och svettas - och tycker att det är roligt! Det dröjer ju ändå innan deras simhoppning respektive gymnastisk börjar igen kan man tänka. Att tv-spelspelande kunde vara så kul, jag måste fråga om jag får prova.

Provade step gjorde jag idag... Hmm. Ska jag se det positivt får det bli omdömet utvecklingspotential. Jag hade mest lust att gå därifrån men den otroligt energiska och fantastiska ledaren Annika gjorde att jag stannade och så vaknade förstås tävlingsmänniskan i mig, detta måste jag förstås lära!

Göra konserver av barnen

Häromdagen läste jag om en person som var tvungen att avliva sin häst. Alternativen hade varit att ta hästen till veterinären men att det skulle vara stressigt för hästen, eller att ta hem nödslaktaren vilket verkade väldigt blodigt och våldsamt som det var beskrivet. (Jag kan tyvärr inte hitta en länk.) Varför var egentligen det ena bättre än det andra? Och om man nu kunde ha, om jag förstod det hela rätt, gett hästen en spruta på djursjukhuset, kunde man inte då ha gett en spruta hemmavid? Eller skulle veterinären inte vilja ta med sig djuret därifrån då? Men att nödslaktaren kunde göra det? Skulle han ta med hästen för att sälja köttet sen? Och om man hade gett en spruta så kunde köttet inte ätas? Jag ska fråga min kompis hästägaren vid nästa tillfälle hur det förhåller sig. Skjuten häst kanske känns bra och smakar gott? (Frågan får ställas lite smidigare till just hästägaren, så klart.)

En kompis sa i höstas efter en långhelg här att man borde göra konserver av barnen, ja, inte på riktigt förstås! för att kunna ta fram vid behov när man behöver bli glad eller få öronen sönderpratade eller få en massa roliga kommentarer sig till livs. Att kunna tanka ner lite av deras energi och ta fram om de är långt borta eller om de sover. Kanske bara för att snusa lite på dem för att de är så gulliga?! Sen finns det förstås stunder när man skulle låta konservburken stå, när man fått live-behandling och känner sig nöjd. För den dagen.

Sanna sanningen

Ibland står det i förordet eller efterordet till en roman eller novell att det här är sant eller att det här är inte sant. Då tänker jag att det inte är sant om det står att det är sant och att det är sant om det står att det inte är det. Eller så bryr jag mig inte om det alls.

Hur ska man veta vad som är sant? Kan man veta om ens något är sant? Men min egen sanning då? Den måste jag väl ändå lita på? Men om jag är sådan att jag ljuger för mig själv, eller fuskar i patiens till och med. Det är förresten himla fånigt men samtidigt kan man tänka att det är intressant att studera hur påverkan förändrar resultatet - och så blev att fuska i patiens rätt okej.

Skönlitteraturen är skön. Om det är sant eller inte är inte viktigt. Det som är spännande är om det känns som att det skulle kunna vara sant. Att skeendena är skildrade så att jag dras med.

I böckernas sköna värld är allt möjligt och likaså i min egen värld. Kan jag till och med styra patiensen så är det en perfekt värld. Sen kommer problemet med samspelet med omgivningen, om de flesta andra har en annan uppfattning så kanske jag måste revidera mina tankar.

Slut på friden

När strömmen gick tog vi en promenad i mörka kvarter och det var inte många ute eftersom att det var så halt. Det kändes som att vi var de sista kvar.

Vi har hunnit fika med glögg på stormköket och tända ljus här och var. Som vi sa, det är inte mycket man kan göra när strömmen har gått, mer än att ta det lugnt. Jättelugnt och skönt och fridfullt och avkopplande.

Nu är strömmen tillbaka. Precis när vi skulle klä på oss igen för att gå runt på Lunds centrums gator och titta hur det ser ut utan ljus. Titta på sårbarheten. Fast centralblocket har lyst hela tiden.

Det var synd att ljuset kom tillbaka. Ja, så snart i alla fall. Vi hade pratat om vad vi kunde äta till middag och hur vi skulle bereda den och nog är det lite spännande. Hur kallt det skulle kunna bli och att vi skulle få packa ihop oss under duntäcken och hålla värmen i natt. Sen hade vi nog kunnat tänka oss att ljuset skulle komma under morgondagen, det finns gränser för hur hurtigt friluftsaktig man har lust att vara :-)

God trettonhelg önskar jag dig!

http://sydsvenskan.se/lund/article291300.ece
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article1572247.ab

Vit månad

Idag har det kommit snö i Lund. Inte så mycket men tillräckligt för att barnen skulle kunna samla ihop en skottkärra full och lasta in i trädgården..!

Januari månad är en vit månad för mig. Det har det varit de senaste 15 åren, de flesta i alla fall. Jag dricker inte alkohol i januari och det väcker emellanåt bestörtning. Jag har vant mig nu men i början gjorde det mig förundrad. Är det inte bra att ta ett sunt grepp lite då och då? Vårda kroppen lite extra? Gå in i det nya lite fräschare?

Det verkar provocerande för en del att jag har vit månad. Har du problem med spriten, eller? Men det är ju just det jag inte har eftersom att jag "klarar av" att inte dricka alkohol på en hel månad!

Dagen före dagen före dagen före dagen före dagen...

Det är allt några dagar kvar till jul och till nyårsafton. Med andra ord god tid att planera för maten, klapparna, festen och spriten. Tid för kroppen och själen, löftena och föresatserna.

Så här tänker jag: se inte vad som var för att belasta dig utan för att lära för vad som kommer. Så många goda dagar, dagar som är dagen före. Dagar som inte behöver bli dagen efter.

Gott nytt 2008 - vilket år det kommer att bli!


http://sydsvenskan.se/kropp/article290495.ece